Släktforskning / Fartygsforskning

Då det inom vår avdelning har väckts tankar om att släktforskning och fartygsforskning kan ligga nära varandra, så vill jag bekräfta att så verkligen kan vara fallet.

Efter pensioneringen hade jag föresatt mig att börja med släktforskning. Sedan jag gått en kort men lyckad kurs så var mitt intresse väckt. Jag tog mig an min skånskfödda hustrus släkt och avancerad ganska raskt ned till mitten av 1700 talet där problem uppstod. Men färden var angenäm och jag kunde ta del av mycken intressant läsning i de gamla kyrkböckerna. Men forskningen höll mig kvar på landbacken på Söderslätt.

Parallellt hade jag, tillsammans med min bror som är bosatt i Finland, börjat att forska i vår släkt. Vi visste ju att släkten kom från ett område några mil norr om staden Lovisa i östra Finland. Ganska snart dök den första sjömannen upp och visade det sig att också hans far hade varit till sjöss en stor del av sitt liv. Tyvärr så tar uppgifterna slut där för tiden innan hans födsel 1760.

Tidsperioden i mitten av 1700 talet var orolig och genom krig och brand blev många kyrkböcker förstörda. Emellertid kom vi in på Lovisa Sjömanshus noggrant förda mönstringsrullor, som var intakta, där vi återfann våra släktingar och uppgifter på alla fartyg de hade varit mönstrade i ( se ex i bilaga ). Lovisa var från och med andra halvan av 1700 talet en växande sjöfartsstad med en relativt stor flotta och under ” Gustavs dagar” var också den marina aktiviteten stor i dessa farvatten , se Svensksund.

Så dök frågan upp, fanns det någon bild / ritning kvar av något av de fartyg min farfars farfars far Hindric hade varit mönstrad i? Detta var före kaptenstavlornas tid men likafullt ville redaren / kaptenen ha en bild av sitt fartyg. Och verkligen, på Lovisa Sjöfartshistoriska finns en porslinstallrik med en bild av brigantinen Vigilantia byggd 1776 på 86,5 läster i vilken Hindric varit med från kock/jungman till båtsman. Tallriken räknas som muséets största dyrgrip.

Med denna bild som förlaga och med hjälp av sidoblickar på Chapmans skapelser, så lät jag göra en modell av Vigilantia som jag nu vårdar ömt och som är mig till stor glädje.

Under tiden dök ett par böcker upp som tål att nämnas och som är av intresse för den som forskar om sjöfarten från denna tidsperiod:

Utrikeshandel och sjöfart på 1700-talet av Staffan Högberg.
Salt, trä och järn Utrikes sjöfart på Degerby – Lovisa 1745 – 1807 av Kari Warjus.

Släktforskningen med åtföljande fartygsforskning har gett mig mycket och jag kan verkligen rekommendera alla intresserade att ” gräva där du står”

Kämpinge i november 2007

Torsten Lindholm